stresspiral
Ok. läget/statusen just nu är att jag känner mig ganska allmänt stressad. Jag är stressad över småsaker som egentligen är saker som inte ens är stress relaterat. Blev en konstig mening, men det jag menar är att jag känner mig allmänt stressad fast jag inte har anledning. Det började helgen efter Juniors ett årsdag. Först förträngde el hanterade jag min ilska, ledsamhet och frustration rätt bra och bara körde på, och har sedan dess mått ganska bra. Men sen helt plötsligt har jag istället börjat att bli irriterad och stressad över allt jag planerar under en dag. Jag känner mig som en pensionär som ständigt är orolig och som tycker att gå till posten är värsta projektet och det enda man kan klara av på en dag. Jag har börjat få ont i magen när jag känner av att det blir för mycket och jag känner verkligen hur det blir kortslutning i hjärnan.
Jag har pratat mycket om detta med min terapeut och jag inser att jag måste lyssna på varnings signalerna. Jag måste nu ägna tid åt vila och inte hitta på så mycket för just nu hanterar jag inte det. Sedan en vecka har jag haft det i åtanken och jag mår redan bättre, men stressen finns där i mig. Jag har en sådan press på min egen kropp så ni anar inte, så all annan press eller förväntningar på mig blir för mycket. Det värsta av allt är att det kommer inte att försvinna bara för att jag går i terapi. Detta är något som kan kräva flera månader/år att jobba på, och terapi är ju inte den enda lösningen. Jag kommer testa andra metoder och träna bikram yoga är nog bra. Det känns såklart som ett bakslag men jag är ändå positiv i allt. Det är bara att acceptera läget och det knäppa mitt i allt är att jag inte är lika fokuserad på att fundera på om jag är gravid eller inte. Stressen kring allt tar upp mina tankar. Jag kan till och med skratta åt mig själv i efterhand när jag inser att jag nästan bryter ihop för att jag missat en buss eller glömt något på kontoret.
Nuet är det viktiga, så fokus för mig just nu är att göra så lite som möjligt och försöka hitta lösningar och argument att inte stressa. Jag är glad över att jag sover riktigt bra om nätterna och jag har fortfarande gnistan kvar. Jag kan ha skoj med Alex och det känns fortfarande som att vi är ett team, även om jag kanske är ur track just nu. Jag har kanske snart en lösning till min största börda, som vilar på mina axlar, som har gjort att jag har hamnat i denna onda stresspiral. Men jag vill inte säga för mycket innan jag vet vilken, hur och när. Jag har förstått på min terapeut att just nu är hennes närmsta mål (och akuta) att få ta bort en del av mina tunga last genom att hjälpa mig att se vilka möjligheter det finns att få för att få hjälp på traven.
Jag har pratat mycket om detta med min terapeut och jag inser att jag måste lyssna på varnings signalerna. Jag måste nu ägna tid åt vila och inte hitta på så mycket för just nu hanterar jag inte det. Sedan en vecka har jag haft det i åtanken och jag mår redan bättre, men stressen finns där i mig. Jag har en sådan press på min egen kropp så ni anar inte, så all annan press eller förväntningar på mig blir för mycket. Det värsta av allt är att det kommer inte att försvinna bara för att jag går i terapi. Detta är något som kan kräva flera månader/år att jobba på, och terapi är ju inte den enda lösningen. Jag kommer testa andra metoder och träna bikram yoga är nog bra. Det känns såklart som ett bakslag men jag är ändå positiv i allt. Det är bara att acceptera läget och det knäppa mitt i allt är att jag inte är lika fokuserad på att fundera på om jag är gravid eller inte. Stressen kring allt tar upp mina tankar. Jag kan till och med skratta åt mig själv i efterhand när jag inser att jag nästan bryter ihop för att jag missat en buss eller glömt något på kontoret.
Nuet är det viktiga, så fokus för mig just nu är att göra så lite som möjligt och försöka hitta lösningar och argument att inte stressa. Jag är glad över att jag sover riktigt bra om nätterna och jag har fortfarande gnistan kvar. Jag kan ha skoj med Alex och det känns fortfarande som att vi är ett team, även om jag kanske är ur track just nu. Jag har kanske snart en lösning till min största börda, som vilar på mina axlar, som har gjort att jag har hamnat i denna onda stresspiral. Men jag vill inte säga för mycket innan jag vet vilken, hur och när. Jag har förstått på min terapeut att just nu är hennes närmsta mål (och akuta) att få ta bort en del av mina tunga last genom att hjälpa mig att se vilka möjligheter det finns att få för att få hjälp på traven.
lite nollställd men glad
Sen Junior 1års dag har jag känt mig ganska nollställd, men ändå glad. Har bara fortsatt i mitt ekorre hjul men ändå haft trevligt med vänner. Just nu vill jag mest bara förtränga min längtan att bli gravid och tänka på annat. Förut kunde jag kontrollera min längtan men just nu kan jag inte det. Jag börjar grina och blir kinkig med än gång ifall jag bara råkar tänka på barn och Junior. Så mitt psyke gör väl det enkelt för mig och förtränger känslorna och fokar på annat, det är väl på gott och ont.
En trevlig och framför allt rolig händelse är att jag och Alex letar hus. Det får mig lätt på andra tankar:-) Vi känner att vi vill bo större men inte i stan. Vi har fastnat för naturen på Stora Essingen och vill gärna ha nära till vatten. Tyvärr kommer vi nog aldrig ha råd med hus på Stora Essingen och vi vet inte än vilka områden vi vill till. Jag vet bara att jag inte vill bo i den kommun jag kommer ifrån. Så vi har gjort och kommer göra flera road trips för att ta reda på vilka områden vi gillar och vi är redan igång och går på husvisningar. Att köpa hus kan ta flera månader till år och via har absolut ingen brådska. Så det får ta den tid det tar. Förhoppningsvis har vi tur och hittar något snart.
Vill passa på och säga att nu äntligen har min vän som tyvärr förlorade sin dotter förra året fött sin son. Kändes bra att se en nära vän som gått igenom något liknade ha klarat det vi alla änglamammor är rädda för. Rädslan kommer nog aldrig försvinna men hon har iaf fött en frisk pojke och jag hoppas att hon med tiden kan slappna av och njuta av tiden med sin son. Många kramar till dig Rebecca, du är otroligt stark!
En trevlig och framför allt rolig händelse är att jag och Alex letar hus. Det får mig lätt på andra tankar:-) Vi känner att vi vill bo större men inte i stan. Vi har fastnat för naturen på Stora Essingen och vill gärna ha nära till vatten. Tyvärr kommer vi nog aldrig ha råd med hus på Stora Essingen och vi vet inte än vilka områden vi vill till. Jag vet bara att jag inte vill bo i den kommun jag kommer ifrån. Så vi har gjort och kommer göra flera road trips för att ta reda på vilka områden vi gillar och vi är redan igång och går på husvisningar. Att köpa hus kan ta flera månader till år och via har absolut ingen brådska. Så det får ta den tid det tar. Förhoppningsvis har vi tur och hittar något snart.
Vill passa på och säga att nu äntligen har min vän som tyvärr förlorade sin dotter förra året fött sin son. Kändes bra att se en nära vän som gått igenom något liknade ha klarat det vi alla änglamammor är rädda för. Rädslan kommer nog aldrig försvinna men hon har iaf fött en frisk pojke och jag hoppas att hon med tiden kan slappna av och njuta av tiden med sin son. Många kramar till dig Rebecca, du är otroligt stark!
Idag firar vi vår prins 1års dag & på måndag besöker vi graven
Ok, nu har vi alltså kommit till den dagen som jag har fruktat i ett år. Idag är det exakt ett år sen Junior föddes. Jag har haft ångest inför denna dag. Min tröst har hela tiden varit att jag absolut skulle hinna bli gravid innan hans ett års dag, men shi fick jag. Här sitter jag nu icke gravid och jag är dessutom dunder förkyld. Känns rent ut sagt för jävligt.
Men jag måste erkänna att jag är förvånad över att jag faktiskt mår bra mycket bättre än jag trodde att jag skulle. Jag vill inte deppa ihop totalt för det skulle innebära att jag måste börja om från början. Utan jag vill hedra Junior och jag vill därför fira Juniors dag med Alex. Vi ska bara va och ta hand om varandra idag och kanske hitta på något skoj om jag orkar. Sen ska vi se till att vi äter en god födelsedagsmiddag och jag funderar på att laga en tårta tillsammans med Alex. Jag och Alex har bestämt att vi alltid kommer att fira Juniors födelsedag så att våra framtida barn förstår att han var deras storebror. Så det vore skoj om jag och Alex kunde försöka göra något bra av denna dag och skapa en egen tradition att göra en tårta tillsammans.
På måndag är det ett år sen Junior dog och då tänker jag antagligen inte vara lika hård mot mig själv och tillåta mig att gråta. Jag och Alex har tagit ledigt och då ska vi verkligen ta tillvara på dagen och åka ut till graven, vilket antagligen också kommer att bli en tradition hos oss. Jag ser fram emot att få ta dit framtida barn. Junior kommer ju alltid vara en väsentlig del av vår lilla familj.
Men jag måste erkänna att jag är förvånad över att jag faktiskt mår bra mycket bättre än jag trodde att jag skulle. Jag vill inte deppa ihop totalt för det skulle innebära att jag måste börja om från början. Utan jag vill hedra Junior och jag vill därför fira Juniors dag med Alex. Vi ska bara va och ta hand om varandra idag och kanske hitta på något skoj om jag orkar. Sen ska vi se till att vi äter en god födelsedagsmiddag och jag funderar på att laga en tårta tillsammans med Alex. Jag och Alex har bestämt att vi alltid kommer att fira Juniors födelsedag så att våra framtida barn förstår att han var deras storebror. Så det vore skoj om jag och Alex kunde försöka göra något bra av denna dag och skapa en egen tradition att göra en tårta tillsammans.
På måndag är det ett år sen Junior dog och då tänker jag antagligen inte vara lika hård mot mig själv och tillåta mig att gråta. Jag och Alex har tagit ledigt och då ska vi verkligen ta tillvara på dagen och åka ut till graven, vilket antagligen också kommer att bli en tradition hos oss. Jag ser fram emot att få ta dit framtida barn. Junior kommer ju alltid vara en väsentlig del av vår lilla familj.
Bikram yoga
I söndags morse blev jag med dragen till ett yoga pass som kallas Bikram yoga. Jag hade sådan ångest och var väldigt orolig innan. För er som inte vet så är ett standard pass inom bikram yoga ca 90 minuter och i ett rum som håller temperaturen på 40 grader. Jag var orolig för att jag inte har tränat yoga tidigare och att jag inte skulle orka med tanke på all vätska man förlorar. Jag hade dessutom varit på 30 års fest kvällen innan så jag var inte direkt utvilad. Men jag är nu glad att min vän släpade med mig för det var en otroligt bra upplevelse. Jag kommer definitivt att återvända och jag hoppas att jag kan bli en stamis där.
Som ni alla vet är yoga bra på alla sätt och vis, det är skonsamt mot kroppen och ens mentala styrka tränas. Jag har aldrig tidigare varit så fokuserad och jag kände mig lycklig när jag gick därifrån. Visst fick jag kämpa ett tag och jag mådde väldigt illa en stund på grund av värmen, men jag gav mig inte. Jag hade lovat mig själv att ta det försiktigt men inte avbryta passet. Jag brukar känna mig lite uppspelt efter ett jogging pass och det är extremt svårt att somna, men efter denna typ av yoga kände jag mig harmonisk och väldigt positiv. Jag tror att jag har hitta min medicin. Jag tror att om jag fortsätter med bikram yoga kommer kanske min attityd att ändras och min kropp kommer kanske vara i bättre balans än någonsin.
Som ni hör betyder detta att jag numera kommer att prioritera Bikram yoga och satsa pengar och tid på detta en period istället för att köpa ett nytt träningskort på SATS eller Friskis & Svettis.
Som ni alla vet är yoga bra på alla sätt och vis, det är skonsamt mot kroppen och ens mentala styrka tränas. Jag har aldrig tidigare varit så fokuserad och jag kände mig lycklig när jag gick därifrån. Visst fick jag kämpa ett tag och jag mådde väldigt illa en stund på grund av värmen, men jag gav mig inte. Jag hade lovat mig själv att ta det försiktigt men inte avbryta passet. Jag brukar känna mig lite uppspelt efter ett jogging pass och det är extremt svårt att somna, men efter denna typ av yoga kände jag mig harmonisk och väldigt positiv. Jag tror att jag har hitta min medicin. Jag tror att om jag fortsätter med bikram yoga kommer kanske min attityd att ändras och min kropp kommer kanske vara i bättre balans än någonsin.
Som ni hör betyder detta att jag numera kommer att prioritera Bikram yoga och satsa pengar och tid på detta en period istället för att köpa ett nytt träningskort på SATS eller Friskis & Svettis.
