Sliten men glad
Veckorna bara rullar på och jag har äntligen kommit in i vardagslunken. Jag har hittat tillbaka till mina rutiner. Jag tränar 3 gånger per vecka och gör annat skoj dom andra dagarna. Jag har äntligen börjat gå ned i vikt. Det känns helt fantastiskt bra. Jag är mycket nöjd och räknar med att ha gått ned all min övervikt till augusti. Det är galet hur långt tid det tar, men å andra sidan får man ha i åtanke att det faktiskt tog 9 månader att gå upp så mycket i vikt så det är inte så konstigt att man måste ha tålamod. Jag och Alex ska på bröllop i slutet av augusti så det känns som ett bra mål att gått ned alls till dess. Så att jag kan känna mig fin i en snygg liten läcker klänning:-)
Igår var jag på en 30 års fest, och inte vilken 30 års fest som helst. Jag har nu tagit upp kontakten igen men en vän som jag bröt med under en period. Hon fick barn strax efter mig och jag klarade inte av att hantera och vårda vår relation. Men så i mars när jag började få mina krafter tillbaka började vi höras igen. Så igår var jag med på hennes 30 års fest och firade med alla våra gemensamma vänner. Jag var lite nervös innan för en del av dom har jag inte träffat sen Junior dog så jag visste inte hur dom skulle agera mot mig och jag har inte alltid energi att prata om Junior. Jobbigt att ständigt påminnas om sin stora sorg. Men kvällen flöt på väldigt bra och det blev ett fylle slag.
Jag kom hem runt 3 på morgonen och lade mig en stund och glodde på tv. Alex var tyvärr inte med på festen för han hade en herrmiddag tillsammans med en vän. De hade såklart också kul och körde på hårt. Han kom hem strax efter mig och vi båda var glada men mycket trötta. Vi båda hade lite ångest för idag då vi hade städdag med vår bostadsförening. Så när klockan ringde imorse var det bara att ta sig upp hur trött och bakis vi än var. Vi städade hela förmiddagen och även efter lunch. När vi var klara kände vi oss enorms slitna men glada. Det känns bra att få jobba med kroppen och vara ute i friska luften och samtidigt veta att man haft en trevlig helg. Vi är som sagt glada att vi är tillbaka på banan igen. Men vi är ändå inte super människor så vi var faktiskt tvungna att lägga oss ned några timmar och sova innan middagen. Känner mig fortfarande lika trött och tänker faktiskt lägga mig snart. Godnatt läsare så hörs vi snart igen!
Igår var jag på en 30 års fest, och inte vilken 30 års fest som helst. Jag har nu tagit upp kontakten igen men en vän som jag bröt med under en period. Hon fick barn strax efter mig och jag klarade inte av att hantera och vårda vår relation. Men så i mars när jag började få mina krafter tillbaka började vi höras igen. Så igår var jag med på hennes 30 års fest och firade med alla våra gemensamma vänner. Jag var lite nervös innan för en del av dom har jag inte träffat sen Junior dog så jag visste inte hur dom skulle agera mot mig och jag har inte alltid energi att prata om Junior. Jobbigt att ständigt påminnas om sin stora sorg. Men kvällen flöt på väldigt bra och det blev ett fylle slag.
Jag kom hem runt 3 på morgonen och lade mig en stund och glodde på tv. Alex var tyvärr inte med på festen för han hade en herrmiddag tillsammans med en vän. De hade såklart också kul och körde på hårt. Han kom hem strax efter mig och vi båda var glada men mycket trötta. Vi båda hade lite ångest för idag då vi hade städdag med vår bostadsförening. Så när klockan ringde imorse var det bara att ta sig upp hur trött och bakis vi än var. Vi städade hela förmiddagen och även efter lunch. När vi var klara kände vi oss enorms slitna men glada. Det känns bra att få jobba med kroppen och vara ute i friska luften och samtidigt veta att man haft en trevlig helg. Vi är som sagt glada att vi är tillbaka på banan igen. Men vi är ändå inte super människor så vi var faktiskt tvungna att lägga oss ned några timmar och sova innan middagen. Känner mig fortfarande lika trött och tänker faktiskt lägga mig snart. Godnatt läsare så hörs vi snart igen!
Kommentarer
Postat av: Olof
JAG tycker ni är supermänniskor!!! Ni har klarat av det som är VIKTIGT! And with flying colors :) Stor kram till Er Båda
Postat av: Boel
Jag tycker som Olof att ni är supermänniskor!!! jag hade nog aldrig klarat av den sorg ni har gått igenom såå jaaa ni är supermänniskor i mina ögon iaf. Kram på er båda kanske kan ses något. Kram
Trackback