mammacamila

Sen Junior dog har jag/vi lyssnat en massa på Paul Kalkbrenner. Vet inte varför men det började i sommras när vi var glada och var ute och dansade. Sen dess har jag inte kunnat sluta och har lyssnat en hel del på hans musik. Hans musik växer i mina öron och nu är han en av de bättre enligt mig. Jag är glad att jag har träffat Alex som visat mig den elektroniska världen, och som visat att det inte bara är en massa oljud utan att det faktiskt finns melodi och känslor i det hela. Jag tycker nästan nu att elektronisk musik säger mer än låtar med texter. Det krävs mer att kunna uttrycka och förmedla känslor genom bara ljud och inte med hjälp av texter. Så nu sitter jag härhemma och lyssnar på musik på hög volym och skrämmer nog slag på de äldre i huset. Men ärligt talat skiter jag i det. Jag eller Alex spelar aldrig högt på sena kvällar och festar aldrig hårt härhemma, så de får tåla lite musik då och då. Jag tror att Alex hade gillat detta, han är nämligen i sin studio och fixar och trixar med musik. Så vem vet, vi kanske lyssnar på samma musik utan att veta om det.