Fredagsmys
Idag kändes arbetsdagen helt värdelös. Jag var helt ofokuserad och fick kämpa med att inte tappa tålamodet. Hittills har det gått rätt bra men idag fick jag inget gjort. Så tillslut stängde jag av datorn och gick hem. När jag kom hem lade jag mig i soffan och somnade direkt. Sov tills Alex kom hem. Jag känner mig helt slut och glad över att det är fredag, jag hade inte orkat jobba i morgon.
När Alex kom hem monterade vi ihop vårt nya köksbord. Vi blev väldigt nöjda och ska äta middag där strax och inte framför TVn som det lätt blir på en fredag kväll. Jag antar att jag kommer att somna tidigt i kväll. Finns risk att jag somnar innan fredagsfilmen visas. Alex tycker nog jag är lite tråkig när det händer men som tur är har han sitt stora musik intresse och kan sitta och mecka med sina olika dj program.
I morgon ska jag till min kusin på glögg party och hon fyller dessutom år. Det ska bli mysigt att träffa lite släktingar och hänga lite. Saknat lite julstämning och jag hoppas jag får den känslan i morgon och inte blir nedstämd av att Junior inte är med. Var ett tag sen, sist vi sågs var strax efter Junior död. Alex ska på herrmiddag och ska därför inte med men det gör inget. Jag får mysa med honom ikväll.
Jag kanske infinner lite mera julstämning på söndag när det är Lucia och advent. Vi ska då se Alex mamma sjunga med sin kör i kyrkan. Jag är dock lite orolig att jag ska känna mig obekväm för att det är en kyrka men tror det blir ok då jag är där med Alex och min familj. Mest orolig är jag väl för att mina känslor ska bubbla upp igen som det gjorde under julminglet på jobbet. Men det kanske är bra så att man får gråta av sig.
Har funderat lite på det som hände och sett det lite med ett annat perspektiv. Jag hade en dialog med en person om att jag kanske inte alls grät för att jag var ledsen utan för att jag är mamma. Bara för att Junior är död betyder det inte att mina modersinstinkter inte har vaknat till liv. Personen nämnde att de flesta kvinnor blir mer känsliga efter att dem fått barn och kan börja grina för sådana saker man tidigare inte gråtit för. Man blir lättare rörd och kan koppla till barndomsminnen och gråter gärna till fina sånger. Det kanske ligger något i det för jag kom aldrig på varför jag blev ledsen egentligen och jag känner mig mer gråtig nu än vad jag tidigare gjort. Kunde tyvärr inte heller skylla på några hormoner heller.
När Alex kom hem monterade vi ihop vårt nya köksbord. Vi blev väldigt nöjda och ska äta middag där strax och inte framför TVn som det lätt blir på en fredag kväll. Jag antar att jag kommer att somna tidigt i kväll. Finns risk att jag somnar innan fredagsfilmen visas. Alex tycker nog jag är lite tråkig när det händer men som tur är har han sitt stora musik intresse och kan sitta och mecka med sina olika dj program.
I morgon ska jag till min kusin på glögg party och hon fyller dessutom år. Det ska bli mysigt att träffa lite släktingar och hänga lite. Saknat lite julstämning och jag hoppas jag får den känslan i morgon och inte blir nedstämd av att Junior inte är med. Var ett tag sen, sist vi sågs var strax efter Junior död. Alex ska på herrmiddag och ska därför inte med men det gör inget. Jag får mysa med honom ikväll.
Jag kanske infinner lite mera julstämning på söndag när det är Lucia och advent. Vi ska då se Alex mamma sjunga med sin kör i kyrkan. Jag är dock lite orolig att jag ska känna mig obekväm för att det är en kyrka men tror det blir ok då jag är där med Alex och min familj. Mest orolig är jag väl för att mina känslor ska bubbla upp igen som det gjorde under julminglet på jobbet. Men det kanske är bra så att man får gråta av sig.
Har funderat lite på det som hände och sett det lite med ett annat perspektiv. Jag hade en dialog med en person om att jag kanske inte alls grät för att jag var ledsen utan för att jag är mamma. Bara för att Junior är död betyder det inte att mina modersinstinkter inte har vaknat till liv. Personen nämnde att de flesta kvinnor blir mer känsliga efter att dem fått barn och kan börja grina för sådana saker man tidigare inte gråtit för. Man blir lättare rörd och kan koppla till barndomsminnen och gråter gärna till fina sånger. Det kanske ligger något i det för jag kom aldrig på varför jag blev ledsen egentligen och jag känner mig mer gråtig nu än vad jag tidigare gjort. Kunde tyvärr inte heller skylla på några hormoner heller.
Kommentarer
Trackback
